161. Marie Mizi Franzos

Hälsingborg den 13/11 XI

Tack kära Fröken Franzos för Edert vänliga bref och för de båda lugnande dokumenten!^[1] Vi lefva här i mörker, orkan och störtskurar, skeppen förlisa på våra sandreflar och de döda kastas upp på vår kust. Under dylika förhållanden blir man lätt dyster ō svårmodig, man bringas att tvifla på alla goda makter, tillochmed på sina förläggare.

Nu får Ni emellertid icke låta denna hemska skildring afskräcka Er från att komma hit under en blidare årstid.

Här är vådligt vackert, vil[l]e jag bara säga. Vi ska föra Er upp på Kullen, som är så vacker att Ellen Key inte vågade bo där. Då så! Min hustru hälsar Er mycket ō likaså

Er

Hjalmar Bergman

Handskrivet brev. Originalet finns i Österreichische Nationalbibliothek.