Hjalmar Bergmans korrespondenser 1900-1930
Start | Brev | Hemvist | Avsändningsorter | Adressater | Personer | Verk | Genrer | Bilder | Brevskrivaren Bergman


196. Tor Bonnier

[Helsingborg] 2/3 13

Kära Tor, tack för bref!

Det beröm som din Far[1] ō Du själf gifvit mina berättelser har försatt mig i en ganska hög sinnesstämning. Dock icke högre än att jag respektfullt böjer mig för de moraliska invändningarna – för så vidt de komma från din Far.[2] Men när Du skrifver: "det finns väl ingenting osmakligare än ett äldre [3]kättjefullt fruntimmer – " så vittnar denna understrykning om ett i sanning bottenlöst lättsinne, som gör Dina moraliska förkastelsedomar skäligen tvifvelaktiga. Jag är ju icke själf vidare förtjust i fru Ekström, men hon är en kvinna, som man tyvärr finner dagligen ō öfverallt. Äfven mycket eleganta damer pläga, när deras bröst redan äro mer hängande än Semiramis berömda trädgårdar,[4] tillskansa sig en eller flera ynglingar. Om dessa damer ville följa fru Ekströms exempel ō före operationen bedöfva sina offer med alkohol, så skulle detta vara en reform i människovänlig riktning, och min lilla berättelse skulle ha utfört en kultur-mission.

Emellertid, jag böjer mig. Jag kände en gång en bondpojke, som på Örebro torg lyckades sälja en kråka som dufva. Då jag frågade, hur han kunnat få till stånd denna verkligt goda affär, svarade han: Jo, jag höfsa te'na lite.

Jag skall göra mitt bästa för att "höfsa till" fru Ekström. Men skulle Du inte vilja göra mig den tjänsten att pricka i manuskriptkanten de ställen, som ovillkorligen måste bort? Annars rättar jag kanske på galna ställen. Anser Du t.ex. den omständigheten att Loewen någon gång tömmer nattportiernas potta vara stötande? Det vore som sagdt vådligt hyggligt om Du ville ge mig någon fingervisning. Visserligen är det icke på Din moral jag förtröstar, utan på Ditt tämligen cyniska förstånd.

Och så om Du ville laga att jag finge manuskriptet snart!

Penningeanbudet finner jag enbart förtjusande!

Din

HjB.

Handskrivet brev. Originalet finns i Bonniers förlagsarkiv.


[1] Bokförläggare Karl Otto Bonnier, som Bergman hyste stor vördnad för.

[2] I brev den 28/2 1913 utvecklar Tor Bonnier sina och faderns ”invändningar” mot den andra novellen i Loewenhistorier, ”Thoméi gård”, på följande sätt: De ”äro uteslutande motiverade af ängslan för det odjuret publiken. Vi frukta nämligen att kärleksscenerna mellan herr Leonard och fru Ekström (var det så hon hette?) skola komma att verka som ett allt för starkt laxativ på den ärade läsekretsen. Det finns väl intet osmakligare till i världen än ett äldre kättjefullt fruntimmer, och fru Ekström är utan tvifvel det otäckaste gamla luder jag någonsin råkat på. Vår förhoppning är nu den att det skulle lyckas din öfverlägsna och harmoniska ande att lägga någon sordin på hennes lusta.”

[3] Understruket med två streck.

[4] Enligt historieskrivaren Herodotos (ca 485–425 f.Kr.) fungerade Semiramis efter sin make Ninos död som självständig härskare och anlade städer och berömda byggnadsverk, däribland de hängande trädgårdarna i Babylon, ett av världens sju underverk. Den historiska personlighet som ligger till grund för sagans Semiramis torde vara en berömd assyrisk drottning vid namn Sammuramat, som levde under slutet av 800-talet f.Kr.

Personer:

Bonnier, Karl Otto (87)
Bonnier, Tor (348)
Herodotos, grek.historiker (1)
Sammuramat, se Semiramis (1)
Semiramis, assyrisk drottning (1)

Verk:

Loewenhistorier, roman (19)
Thomei gård/Loewenhistorier, novell (5)

Adressat:

Bonnier, Tor (239)

Användning

Fritt att använda materialet.

Vid publicering citera med:
"Sverker R. Ek, Marianne Ek, Fredrik Palm,
Hjalmar Bergman: korrespondenser 1900-1930,
tillgängligt på http:/www.hjalmarbergman.se"
Publiceringsinformation i DIVA